Recension: King Kong

King Kong. FOTO: Universal

Peter Jackson har sagt att King Kong är filmen han drömt om att göra sedan nio års ålder, och det märks. Hans nyinspelning av den gamla monsterklassikern är väldigt kärleksfull – kanske rentav lite för förälskad i grundmaterialet.

Det är en på alla vis väldigt tjusig film Jackson har åstadkommit, och han är mestadels trogen originalet från 1933. Där filmerna skiljer sig åt handlar det mest om att Jackson med den moderna teknikens hjälp pumpat upp spektaklet ytterligare några nivåer – här slåss Kong mot tre dinosaurier istället för en, och så vidare. Den mest radikala skillnaden är egentligen relationen mellan hjältinnan Ann Darrow (Naomi Watts) och Kong: i den gamla filmen var Kong den hotfulla naturen som måste tämjas medan mötet mellan Ann och apan här utvecklas till djup sympati och snudd på en kärlekshistoria.

Det är ett stort och häftigt spektakel vi bjuds på. 1930-talets New York är vackert återskapat, miljöerna på Skull Island är spektakulära och actionscenerna är riktigt maffiga. Av skådespelarna är det faktiskt Jack Black, i en något mer seriös roll än vanligt, som gör mest intryck på mig. När det gäller specialeffekterna är Kong själv fantastiskt välgjord medan vissa andra bitar, till exempel sekvensen med den skenande dinosauriehjorden, känns överraskande ofullgångna.

Min huvudsakliga invändning är längden: en speltid på cirka tre timmar är på tok för mycket för den här storyn. Jackson lägger mycket tid på att introducera bifigurer och utvecklar historien mellan Ann och Kong nästan lite väl långt. Jag gissar, som sagt, att det beror på att Jackson är så förtjust i den här historien att han har svårt att släppa den när han väl fått chansen att berätta den. Men vissa longörer må vara ursäktade – det här är i allt väsentligt en mycket välgjord och väldigt underhållande film.

TV-tips: King Kong visas söndag 17/2 kl 21:00 i TV3.)

***

Onödig utvikning: I samband med att Jacksons King Kong släpptes på dvd passade jag på att under ett par veckor titta igenom alla de tre versionerna av den här historien: originalet, 1970-talsremaken och Jacksons version. Det blev samtidigt ett litet experiment i och med att jag såg samtliga tre tillsammans med två av mina bonusbarn, då 9 och 11 år.

Först såg vi originalfilmen, och för att inte chocka dem alltför mycket valde jag den kolorerade utgåvan från Atlantic. ”Gud vad dåligt!” utbrast kidsen när den stopmotion-animerade apan gjorde entré. Efter ett tag tystnade dock hånet och det verkade som storyn grep tag om dem. Båda såg filmen till slut.

När vi såg 1970-talsversionen tog det ungefär tio minuter innan ungarna vred sig av otålighet i soffan. Efter en halvtimme hade ungarna övergett filmen till förmån för Nintendo-spelet i rummet intill. Jag såg resten av filmen själv, och konstaterade att ungarna hade gjort det rätta valet. King Kong a la 1976 är usel.

Slutligen Jacksons version, som föga överraskande satt som en smäck hos ungarna, uppfödda som de är på CGI-stinna effektfilmer. Däremot hann de bli rätt otåliga under den väldigt långa upptakten innan handlingen till sist kommer fram till Skull Island.

Sammanfattningsvis vittnar det här ytterst vetenskapliga experimentet om vikten av rappt och effektivt berättande. Originalet från 1933 är (kanske lite överraskande) den överlägset tajtaste och mest tempofyllda av de tre versionerna. Att Jacksons CGI-monster segrar när det gäller dynamik och realism hindrar inte att originalfilmens effekter står sig förhållandevis väl. Den stora förloraren i alla kategorier är 1976 års Kong, vars supersega och händelselösa intrig får Jacksons tretimmarsversion att te sig rapp och snabb, och vars klumpiga effekter får original-Kong att framstå som ett under av liv och trovärdighet.

Andra bloggar om , , , ,

Föregående post
Lämna en kommentar

2 kommentarer

  1. Ja, det är onekligen roligt att höra att originalet står sig även för barn som numera aldrig ser någonting som är äldre än kanske 80-talet (med undantag, gissar jag, för gamla härliga tecknade klassiker från 40-talet).

  2. Trevlig blogg!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>