Tidig julklapp

studio60

Jag var ju en av de ungefär nitton personerna i Sverige som gillade Aaron Sorkin-serien Studio 60 on the Sunset Strip, men jag lyckades bara se kanske hälften av den när den sändes i tv. Så jag blev förstås väldigt glad när hela serien i en behändig box trillade ner i knät på mig som tack för utförda tjänster (nej, inte den sortens tjänster). Nu blir det några tv-kvällar fyllda av snärtiga dialoger och halvkomiskt bakom kulisserna-drama.

Det där med ”nitton personer” var förstås bara koketteri. Faktum är att så gott som alla jag känner verkade gilla Studio 60, men jag antar att mina vänner och bekanta inte är representativa för tv-publiken i stort för serien drogs med rätt svaga siffror både här och i USA. Och visst, den var inte riktigt av Vita huset-kaliber, men samtidigt hade den tillräckligt mycket av samma kvalitéer för att den skulle vara mer sevärd än det mesta.

För snacka om att Sorkin kan skriva. Häromkvällen rullade Presidenten och Miss Wade (också en personlig favorit) på tv och jag råkade zappa förbi lagom till Michael Douglas stora tal i slutet. Jag skulle gärna citera hela talet men det är lite långt så vi tar bara finalen:

”We’ve got serious problems, and we need serious people, and if you want to talk about character, Bob, you’d better come at me with more than a burning flag and a membership card. If you want to talk about character and American values, fine. Just tell me where and when, and I’ll show up. This is a time for serious people, Bob, and your fifteen minutes are up. My name is Andrew Shepherd, and I *am* the President.”

Efter den tiraden känner man för att resa sig och göra honnör framför tv:n. Förvisso: Sorkins presidenter och politiker är en våt dröm av orubblig hederlighet, intellektuell skärpa och liberala humanistiska värderingar – men hur mycket vi önskar att den drömmen vore sann kan man väl ana av reaktionerna på resultatet i det senaste presidentvalet.

Och om du inte delar min svaghet för presidentfilmer och oändliga walk-and-talk-scener så kan jag påminna om att det också var Sorkin som skrev manuset till På heder och samvete, och därmed också ett av de oftast citerade replikskiftena i modern film:

Kaffee: I want the truth!
Jessep: You can’t handle the truth!

Så det så. Nu ska jag bara lägga undan några hundringar så att jag kan unna mig den här lådan också.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Föregående post
Lämna en kommentar

1 kommentar

  1. Jo, jag tänkte väl säga att jag var en av de 19. Och apropå Vita Huset, så går det att reta sig något enormt på att Kanal 9 visade de första sex säsongerna men av någon anledning inte köpte in den sjunde och sista.

    Nu löste vi det på det snabbaste, mest praktiska (och olagliga) sättet, men det är ju otroligt klantigt gjort av en TV-kanal att köpa in 6 av 7 säsonger av ett program på det här sättet; i synnerhet en serie med ett väldefinierat slut.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>