Film på tv: V for Vendetta

vforvendetta480

Serieförfattaren Alan Moore är måttligt road av att Hollywood gör film av hans gamla serier. Helt svårt att förstå är det inte. Stephen Norrington gjorde komplett slarvsylta av hans League of Extraordinary Gentlemen. Bröderna Hughes gjorde ett bättre jobb med From Hell men skalade bort så många lager av Moores komplexa serie att resultatet ändå var en flummig besvikelse.

V for Vendetta, som Moore skapade tillsammans med tecknaren David Lloyd, kom till på 80-talet och hämtade näring ur stämningarna i Margaret Thatchers England. Det är berättelsen om en maskerad hämnare som tar upp kampen mot regimen i ett framtida fascistiskt Storbritannien, och blandar politisk thriller med element från superhjältegenren. Matrix-bröderna Wachowski har producerat, James McTeigue står för regin och även om Hollywoodversionen av V for Vendetta haltar en aning här och var får den nog sägas vara den bästa Alan Moore-filmatiseringen hittills (…men snart får vi se om Watchmen kan ändra på den saken.)

I marknadsföringen framstod V for Vendetta som en rätt rak actionhistoria. Det är den inte. Visst finns här några actionsekvenser men huvudsakligen är detta en thrillerartad historia, packad med politiska och filosofiska utläggningar. Det är tilltalande att se en Hollywoodrulle som tar ut svängarna i det avseendet – och som så uppenbart vill diskutera allvarliga ämnen i en underhållande förklädnad – men somligt blir en aning stelbent.

Delvis beror det nog på den teatraliska iscensättningen, och på att Vår Hjälte bär en orörlig mask för ansiktet hela filmen igenom – ett grepp som funkar så mycket bättre i serier än på film. Hugo Weaving i rollen som V gör trots det ett bra jobb med röst och kropp. Hans V är dock inte den enda som blir en något opersonlig gestalt. Vid sidan av flickan Evey (Natalie Portman) får vi inte mycket möjlighet att lära känna de figurer som vi fick en djupare bild av i serien.

Men – liksom i From Hell har man varit tvungen att förenkla och komprimera. Det finns mycket i serien som saknas i filmen, och man kan fundera på om Moores verk inte skulle göra sig bättre som miniserier för tv än som tvåtimmarsfilmer. Ändå är V for Vendetta klart sevärd, och kan trots rötterna i 80-talet tolkas i termer av dagens politiska klimat efter 11 september. Övervakning av medborgarna, fågelinfluensa, naziliknande fångläger och förföljelse av  homosexuella är några teman som blandas in i mixen.

V må röra sig i en ganska svartvit värld, men entydig är filmen inte. Den egentligen intressantaste problemställningen är den som John Hurt nämner i extramaterialet på 2-discutgåvan: att den enes frihetskämpe är den andres terrorist. V for Vendetta ger i det avseendet en del stoff att fundera över.

Visas på tv: Torsdag 5 mars kl 21:00 i TV6.

Andra bloggar om , , ,

Föregående post

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>